Hej på er, jag har nu äntligen fått tummen ur och för att få fart på bloggandet igen efter ett litet uppehåll. Så här på tidig vår när man inte kan komma ut och golfa så passar det ju bra att sitta inne framför datorn och hacka lite och bygga på sina kunskaper och kreativitet när det gäller denna biten.

Min dotter som har börjat gymnasiet har fått ett extraknäck på en webshop som säljer pärlor och så vidare både i Sverige och i Tyskland, det passar rätt bra för hon ska läsa Tyska. Så senast när jag hjälpte henne med läxläsningen så tittade vi sajten hon hjälper till med som heter https://www.schmuckteile-shop.de/ vi surfade runt bland de olika kategorierna och tränade på orden där så nu vet jag t. ex. vad glasperlen och acrul resin perlen är för något. Kul för mig också att få luft mina gamla tyskakunskaper.

Dock så ska jag få komma iväg på lite semester snart, firman jag jobbar på ska ner och ställa ut på en mässa i Italien om en månad. Jag tar ut ett par dagar extra semester där och passar på att åka på en vingård med provsmakning och annat mys med ett par likasinnade kollegor. Jag ser verkligen fram mot detta. Det är dock mycket jobb med mässan och nu tittar vi vilken sorts monter vi ska ha. Vi ska åka och kolla in mässmontrar som verkar vara mycket stabila och i bra kvalité. Vi hoppas mycket på att detta kommer ge oss fina kontakter och fina affärer i framtiden. Kan vi få in en stor kund kan man säkert få en bonus för att allt det hårda arbetet som man lade ner under mässan.

Nä, nu är det dags att åka en sväng till systemet och handla lite gott vin inför helgen, hade gott alltihopa!

Min mormor dog för några veckor sedan. Vi har haft begravning och allt men nu måste vi röja ut hennes hus. Min mamma och min morbror har bestämt sig för att sälja huset. Ingen av dem bor i det här samhället och de har redan sina egna hus. Jag har alltid älskat det här huset och det har varit min ultimata trygghet. Men jag jobbar i Stockholm och kan inte ha ett hus på västgötaslätten. Jag har inte råd med ett hus heller eftersom min lägenhet på Söder slukar det mesta av de pengar jag tjänar. Hade jag kunnat köpa det här huset så hade jag men nu är det som det är.

Visserligen så känns ju huset väldigt annorlunda nu när både morfar och mormor är borta. Det är lite som att huset har förlorat sin själ. Det är något sorgligt med ett tomt hus, tomt på människorna som bodde är och snart är det tomt på alla grejer också.  Så här sitter jag på mormors säng och tittar mig omkring. Dofterna är bekanta och väcker fina minnen. På golvet ligger ett par av mormors hålfotsinlägg. Hon hade alltid behövt sådana och jag minns att hon svor över dem när hon trodde att ingen hörde. Jag drar ut lådan på nattygsbordet och där ligger en rad med smyckesaskar i sammet. I den avlånga, mörkblå asken ligger mormors pärlor. Hon var alltid stolt över sina pärlor men hon lät alltid mig leka med dem ändå. I asken ligger de i en fin rad som de alltid brukade göra. Pärlorna lyser mot det svarta sidenet på askens insida. Jag plockar upp dem och värmer dem med min hand. Jag för upp dem till min kind och låter dess lena yta smeka min hud. Det är lite som att ha mormor med sig igen. Det skänker tröst.